Uppslutningen när vi möts i det offentliga är viktig, och glädjen som är bärande för en rörelse. När vi i helgen var en grupp som möttes för att utvärdera European Social Forum som helhet lyser demonstrationen fram som en av de viktigaste positiva erfarenheterna. “Göteborgstraumat är över”, som någon uttryckte det.

När jag kom hem igår och läste att Cyklopen i lördags brändes ner var det därför väldigt skönt att höra hur positiv uppslutningen hade varit i Lund igår mot nazistmarschen.  1 500 personer enligt yelah. En så stor samling innebär att många har slutit upp som inte hör till den snävare kärnan av aktivister. Med den typen av uppslutning i ryggen kan vi säga “vi bygger ett nytt hus”. Efter att ha följt kulturkampanjens arbete för ett fritt kulturhus under flera år är jag full av beundran för kontinuiteten och förmågan att återuppstå. Det här är inte den första motgången. Hoppets stjärna ska nog bli vår.

                          

I början av året pendlade jag upp och ner till Stockholm för att vara med i planeringen av Röda Korsets Ungdomsförbunds nationella fokusområde 2008, hiv & aids. Fascinerande att se idéer förverkligas som jag bara i ett inledningsskede var med och diskuterade. Minst tre idéer har blivit verklighet! Ett festivalkitt, en vykortskampanj för sex i skolan och den här digitala musiksatsningen inför World Aids Day 1 december.