Att inspirera fler till att göra

I projektet “Publikt entreprenörskap” är ambitionen att samla det bästa av våra erfarenheter inom att stödja samhällsentreprenörskap. Men bara genom att säga “entreprenörskap” ställs vi inför en pedagogisk utmaning, många fjärmar sig från begreppet. Jag intervjuade nyligen Sophy Elevall och Magnus Åkerlind till det inspirationsmaterial vi gör, som kommer att bli både ett tryckt magasin och en hemsida. De uttryckte en liknande utmaning i sina initiativ, bland annat har de skapat magasinet Heroes of Today, och nyligen lanserade de Veckans hjälte. Jag citerar Sophy Elevall ur intervjun:

“För mig är det viktigt att människor själva känner att de kan, att de tror på sig själva. Men hur skriver man om människor som gör fantastiska saker utan att det skapas ett komplex hos de som läser? Vi behöver kommunicera så att alla kan vara hjältar.”

Det här tycker jag är en utmaning, att hitta ett tilltal så att den som läser känner sig välkommen, kan spegla sig i materialet. Ett sätt tror jag är att lyfta fram olika typer av röster och lyfta konkreta exempel på hur människor gör. Vi försöker också delvis skriva i en “vi”-form, för att söka ett inkluderande med den som läser. Om du har tankar eller tips till hur den här utmaningen kan hanteras är jag väldigt nyfiken på input!

Det danska ordet för entreprenörskap, iverksätter, är tydligare i vad det handlar om – att ta initiativ och sätta något i verket. Dvs det kan handla om att etablera en vinstdrivande verksamhet, men det kan lika gärna handla om att vara en aktiv medborgare, att skapa projekt och verksamheter som har sociala, ekologiska eller kulturella mål. Och det är de initiativ som tas för att skapa sociala, ekologiska eller kulturella värden vi har fokus på!

Den del i förståelsen av entreprenörskap som vi också kämpar med att lyfta fram är den kollektiva, när initiativ tas är det väldigt sällan en person i fokus. Betydelsen av samarbeten och nätverk är helt central och avgörande. Sedan har vi naturligtvis som personer viktiga roller och stor påverkan som drivande i processer, men att göra det tillsammans är grunden.

För att ytterligare knyta an till Danmark (jag finns i Malmö så det är en naturlig närhet!) intervjuade jag tidigare i höst Peter Bjerg som har varit med om att starta ett projekthus för unga i Köpenhamn, KPH Projects. Där finns kontorsplatser man kan låna som ung utan resurser, och möjlighet att få bolla idéer. Här frågade jag honom och Magdalena Musiala om vilken typ av ledarskap som är viktigt för en samhällsentreprenör. Videon kommer också bli en del av inspirationsmaterialet online! Håll till godo med danskan

Vår motivation till att göra inspirationsmaterialet är mycket att vi ser folkbildningen som en så viktig plattform för människors idéer och skaparkraft, både studieförbunden och folkhögskolorna. En del av erfarenheterna vi tar med in i materialet kommer från Centrum för Publikt Entreprenörskap, som sedan två år stöttar samhällsentreprenörer i Skåne. Jag citerar Ingemar Holm som jobbar med centrumet, ur en intervju som också kommer i vårt tryckta magasin:

“Centrum för Publikt Entreprenörskap är idag drygt 2 år -vad har varit roligast?
- Som alltid när man jobbar med människor så är det just mötena och människors starka engagemang man får kraft av. /…/
Ett bra exempel är en kvinna, fyrbarnsmamma och undersköterska utan koppling till någon organisation som på sin lediga tid brinner för att utveckla ett brädspel mot våld och ungdomskriminalitet. Vi har kopplat ihop henne med tecknare och spelmakare och stödjer henne på denna resa. Detta är ett spännande exempel på hur vi också når utanför våra nätverk och kan uppmuntra och stödja människor med idéer och skaparlust.”

Materialet online kommer att finnas på jagharenide.org Inte riktigt ännu – men håll utkik där snart!

August Nilsson, Glokala Folkhögskolan
som samarbetar nära med Folkuniversitet i Malmö
august [at] glokala.se

                          

“Det kändes så självklart att binda ihop allt som vi tyckte var kul /…/ Vi visste inte när det skulle hända eller hur, men såhär “Vi gör det bara”, vi försöker, det finns inget som kan stoppa oss förrän det verkligen tar stopp liksom.” Ur realityserien Rebecca & Fiona, del 1

Driftiga. Medvetna. Hjärtvärmande. Företagsskapande. Individer. Vilka är dina associationer till samhällsentreprenör? Jag kan misstänka att många får upp den här typen av bilder. När vi försöker skapa utbildningar i samhällsentreprenörskap ställs vi då inför en pedagogisk utmaning. Visst vill vi lyfta fram hur individer tar initiativ och skapar förändring. Det är helt logiskt när vi arbetar med individer som deltagare. Och jag tror att det är riktigt att ha det individuella perspektivet med sig. Men samtidigt arbetar vi utifrån en pedagogisk grundsyn om hur kunskap skapas mellan människor i samspel. Då blir det givet att även se entreprenörskap som gemensamma, sociala processer. Det handlar om individer med initiativkraft, men när saker händer sker det i samspel med andra. Ofta hittar jag mig själv i situationer där jag får ersätta “samhällsentreprenör” med till exempel “aktör” eller “verksamhet”, just för att betona att det är gemensamma initiativ jag pratar om, inte soloprojekt.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är frågan också var vi lär oss att ta initiativ och att ha modet att tro på utmanande idéer? Ett svar är att vi lär och inspireras av andra – av varandra. Då blir utmaningen att försöka skapa många situationer för inspiration och ett nära erfarenhetsutbyte. Samtidigt som vi behöver betona hur vi lär oss genom att pröva, genom att göra erfarenheter tillsammans med andra.

“Jag tror att en kultur av att agera, och den praktiska kunskap som utvecklas i en sånt sammanhang, är nödvändig för att samhällsentreprenörskap ska kunna finnas. Jag tror att sådan kunskap bara skapas i möten med andra, i agerande.” Cinna Gärdenfors i “Ljudberättelse – manus”, oktober 2010 (deltagare på Samhällsentreprenör, Glokala folkhögskolan)

Att lyfta fram det kollektiva i entreprenörskapet innebär inte att tvinga in initiativ i en viss typ av organisering (ett kooperativ, en ideell förening eller liknande). Öppenheten för olika sätt att skapa struktur i samarbeten är tvärtom något av det mest spännande med samhällsentreprenörskap.

Om vi kan ha med oss det här sociala perspektivet när vi fortsätter att utveckla former för utbildning i samhällsentreprenörskap, tror jag vi är något på spåret.

Som folkhögskola med dynamiska ramar försöker vi ha en gränsöverskridande roll mellan mer formella strukturer och det som växer utifrån människors initiativkraft. Men många fler kunskapsorganisationer har möjliga roller. I vårt nära nätverk i Malmö bygger vi vidare på kontakter mellan högskolan, folkhögskolan och studieförbund. Just nu försöker vi se vad vi har för material och metoder som blir användbara för olika utbildningssammanhang, från en gymansienivå till en akademisk, avancerad nivå. Nästa steg är att på allvar göra det tillgängligt för fler.

Tillbaka till det inledande citatet. När två hypade stockholms dj:s tar plats i rutan och utrycker det spontana i sin gemensamma utveckling, vilka signaler skickar det ut? Trots en dekadent inramning bär deras nära samspel på idéen om det viktiga i att våga kasta sig ut, och pröva att göra gemensamma erfarenheter.

(Om du skulle ha prioriterat annat framför att hängivet följa Rebecca & Fiona, finns avsnitten på svtplay)

Skriven i november 2010.

                          

Reportage s 34-35 i Magasin NIC #5 med temat Folkbildning förr och nu. Från tryckpressarna i december 2009.
Hela NIC #5 som pdf – ladda ner!